Och idag är allt sådär som det alltid borde vara.
Ibland tänker man tillbak på tiden som varit, på tiden när man var liten och mamma var ens bästa vän, när smärta och sorg var ett plåster i knät och glädje var en ny barbie eller nya sandaler. Det är såna tider man allt för ofta kan sakna och känna att man verkligen vill tillbak till. När livet känns som mest ruttet och ingenting är positivt, det är då man vill vara tre år och sitta i en barnvagn full med varma filtar och lyssna på alla människor som pratar runt omkring utan att egentligen förstå ett ord. Jag minns en vinter för många år sen, jag kan inte ha varit mer än fyra. Jag och mamma var ute i snön, hon byggde en snökoja till mig som vi kröp in i, och där satt jag med en overall som var tre storlekar för stor och vantarna hängande i ett snöre runt halsen, en mössa som gick långt över ögonen och skor fyllda med snö, men där satt vi, bara jag och världens mamma, mitt ute i snön och drack varm choklad. Det är såna minnen som kan få en att verkligen längta tillbak. Det var lycka. Det finns även minnen som kan få en att bara vilja glömma barndomen, det finns minnen som man bara vill sudda ut och glömma bort att man varit liten. Men det är klart, med allt gott kommer även ont, så har det varit i alla år och så kommer det att fortsätta vara så länge vi lever.
Och ibland tänker man tillbak på alla fina vänner man haft genom åren och alla underbara minnen som fortfarande finns kvar. Att man en gång hade så roligt tillsammans tycks nu för tiden vara omöjligt att förstå. Man blir äldre och allting förändras, men tvingas man lämna varandra för det? Jag vet inte hur många meningslösa tårar som runnit för alla vänner jag älskat men lämnat på vägen. Jag älskar er, förlåt mig.
Och sen var det ju det här med skola. Imorgon väntar första dagen på en ny termin. Vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Sommarlovet har varit så helvetes meningslöst. Jag har inte hunnit göra någonting roligt typ. Iofs var mitt mål med detta sommarlov att sova så mycket som möjligt och ta igen all vaken tid under skolmornarna. Kan väl inte påstå att jag sovit speciellt mycket faktiskt, har däremot varit vaken till tidigt in på morgonen för att sedan sova till middagen ungefär, sådär lagomt tills solen gått ner. Men jag ska inte klaga, har haft ett helt okej sommarlov, må ha varit meningslöst men det var skönt, ja oj så skönt och vara ledig. Nu är det bara att ladda om och tagga inför morgondagen, annars pallar man aldrig en hel termin.

Du måste alltid veta att jag älskar dig.
Du är det bästa som hänt mig älskling <3

Idag har jag skalat potatis och från ingenstans dök denna
minst sagt vackra potatis upp, vad finns det att säga?
Och ibland tänker man tillbak på alla fina vänner man haft genom åren och alla underbara minnen som fortfarande finns kvar. Att man en gång hade så roligt tillsammans tycks nu för tiden vara omöjligt att förstå. Man blir äldre och allting förändras, men tvingas man lämna varandra för det? Jag vet inte hur många meningslösa tårar som runnit för alla vänner jag älskat men lämnat på vägen. Jag älskar er, förlåt mig.
Och sen var det ju det här med skola. Imorgon väntar första dagen på en ny termin. Vet inte riktigt om jag ska skratta eller gråta. Sommarlovet har varit så helvetes meningslöst. Jag har inte hunnit göra någonting roligt typ. Iofs var mitt mål med detta sommarlov att sova så mycket som möjligt och ta igen all vaken tid under skolmornarna. Kan väl inte påstå att jag sovit speciellt mycket faktiskt, har däremot varit vaken till tidigt in på morgonen för att sedan sova till middagen ungefär, sådär lagomt tills solen gått ner. Men jag ska inte klaga, har haft ett helt okej sommarlov, må ha varit meningslöst men det var skönt, ja oj så skönt och vara ledig. Nu är det bara att ladda om och tagga inför morgondagen, annars pallar man aldrig en hel termin.

Du måste alltid veta att jag älskar dig.
Du är det bästa som hänt mig älskling <3

Idag har jag skalat potatis och från ingenstans dök denna
minst sagt vackra potatis upp, vad finns det att säga?