madelene

Vissa kvällar är bra underliga dom. Man kan liksom sitta i flera timmar och fundera på ingenting men ändå komma på väldigt fina grejer. Man kan tänka på saker som varit och saker som fortfarande är framtid. Man försöker förstå meningen med livet och man försöker förstå sig på sin egen personlighet. Det är inte det enklaste alla gånger. Varför agerar man egentligen som man gör i vissa situationer? Varför svänger humöret så olika från dag till dag, ibland från timme till timme? Ibland kan jag bli fruktansvärt trött på att hela tiden överanalysera saker och egentligen inte komma fram till något egentligt svar, men och andra sidan kan det faktiskt vara rätt skönt att inte ha några raka svar utan egentligen tolka saker precis som man vill. Hade man haft det svart på vitt hade man nog haft ångest över det också. Det är kanske lika bra att det ligger där och skiftar lite i grå-skalan. Jag har väldigt svårt att formulera mig på rätt sätt just nu och uttrycka vad det egentligen är jag vill få sagt. Det kan bero på att jag faktiskt inte vet vad det är jag vill ha sagt. Jag lämnar det helt enkelt här och låter den som vill få tolka och fortsätta tänka i egna banor.

Just i denna minut, i denna sekund så känns livet helt jävla underbart. Jag vet precis vad jag vill göra med mitt liv och för första gången har jag ingenting som hindrar mig och ingenting som gör att jag känner att jag inte kan leva ut mina planer och drömmar. För första gången på väldigt länge är det ingen lång hinderbana jag måste springa igenom och ramla över alla hinder gång på gång. Nej, för första gången kan jag faktiskt promenera igenom hela skiten med ett leende på läpparna. Varför ska man nöja sig med någorlunda, liksom? Siktar man mot toppen så kanske man når halvvägs, och det är väl ungefär det jag satsar på just nu. Jag har bestämt mig, under den närmaste framtiden tänker jag flytta härifrån. Flytta från piteå och flytta från sverige. Det känns helt jävla underbart.

Ups and downs, around and around. Back and forward, left or right.
I dont give a motherfucking shit about it. Turn it, twist it, bend it, screw it.
Förvirrande helg. För bakis, för trött, för lesss. PUSS

Veronica maggio - vilken fantastisk jävla kvinna!


Satan i gatan
Du går med blicken vänd, kan du ha sett mig än?
Någon borde byta stad för nu kommer allt tillbaks.
Ett födelsedagshotell, en vanlig Skanstullskväll..
Jag minns bara allt det bra, allt som var du och jag.
Men aldrig, aldrig kommer allt tillbaks. Aldrig, aldrig.
 
Allt som var du och jag. Aldrig, aldrig kommer allt tillbaks.
Aldrig, aldrig. Men jag glömmer aldrig bort vad du gjort.

I samma låga skor och leendet du log.
Såhär kan det inte va, såhär kan det inte va.
Bjuder på cigg igen men nu som fienden..
Säger att allt är bra, hur fan kan du spela glad?

Gick omkring i ditt kvarter tills det blev för kallt.
Tänkte ut en dialog mellan oss och allt.
Lampan släcktes i din hall och jag gick hem igen.
För har inte glömt vad du, har inte glömt vad du gjort.

Du kan gråta mitt på gatan men jag glömmer aldrig bort vad du gjort.
Du får passa dig som satan, men jag glömmer aldrig bort vad du.
Nej jag glömmer aldrig bort vad du gjort.

Inga kläder
Jag glömmer aldrig dina hemligheter. Det du är räddast för fast ingen vet det.
Visst du kan rycka på axlarna spela ball och fast du tycker du lyckas vet jag i alla fall.
Och du försöker hålla masken så du kan sväva över marken.

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting, men jag vet allt om dig för du har varit min.
Du är nån annan nu i och för sig men när du strippar och klär av dig är det samma grej.

Vi stod i fönstret bara du och jag, jag viskade det jag vet att du vill ha.
Du vill att alla ska se så jag håller kvar men när jag bad dig att vänta så var du redan klar.
Och du försöker hålla masken så du kan sväva över marken.

Visst du kan skratta och låtsas som ingenting men jag vet allt om dig för du har varit min.
Du är nån annan nu i och för sig men när du strippar och klär av dig är det samma grej. 
Du är nån annan nu i och för sig men när du strippar och klär av dig är det samma grej.

Finns det en så finns det flera
Vi bytte nummer. Du bodde långt bort. Plus 29.
Där det är mörkt nu, jag vet nästan inget om dig.
Du vet nästan inget om mig. Finns det en så finns det flera.

Se mig på taket. Allt är så långt bort.
Landa på natten när alla sover.
Jag vet nästan inget om dig.
Du vet nästan inget om mig.

Finns det en så finns det flera.
Finns det en så finns det flera.
Finns det en så finns det flera.

Mitt hjärta blöder
Får ingen luft. Blir knuffad runt. Jag dansar men jag känner ingenting alls.
Allt går för fort, de andra drog. Andas, andas men det är för varmt.

Jag är för full. Du är för ung! Jag ser dig prata men hör inte ett dugg.
Letar mig ut. Blinkande ljus. Andas, andas allting snurrar runt.

Jag är så svag, ger dig en kram. Jag ser dig ringa men har inget val.
Vi går på rad, sotiga barn. Barfota fötter genom hela stan..

Åh nej, nu ser du mig. Jag måste rota i väskan efter mod.
Jag är så hög. Jag kunde dö. För jag kan göra det som ingen gjort.

De stänger men ingen bryr sig, blir blind när alla lampor lyser.
Mm, det här är värt att dö för. Jag tror mitt hjärta blöder..

Jag följer med dig hem ikväll för jag vill inte vara själv.
Jag följer med dig hem ikväll för jag vill inte vara själv.
Jag tror mitt hjärta blöder, det här är värt att dö för.

Sju sorger
Länge leve länge sen, som jag minns det var det lätt. Även när jag trillade omkull.
Länge leve du min vän, du som alltid följt mig hem nykter eller alldeles för full.

Snön är vit som den var förr när vi bodde dörr i dörr.
Men det var så länge sen. Ja, det var säkert längre än.

Länge lever sommaren, den som kom och gick igen. Snabbare än någonsin förut.
Vi fick inte åka någonstans, inte ens till Köpenhamn. Grät och grät tills tårarna var slut.

Står och låtsas inte se att du står precis bredvid.
Kände dig för länge sen, ja det var säkert längre än.

Sju sorger och åtta bedrövelser sen. Så länge sen! så länge sen.
Du kommer nog aldrig mer vara min vän. Det var för länge sen.
Så länge sen, så länge sen.


Hennes texter kan göra även dom gråaste dagarna soliga igen.
Tack å tack å tack igen.

Förkylningar, förvirringar och brainfreeze.
Jag tänker nog införa blogg-stopp några dagar.
I just can't do it right now.

och så vill jag bara passa på att säga till en väldigt speciell människa i mitt liv
att jag förmodligen alltid kommer att finnas vid din sida. Det gör ont i mig när
jag tänker på hur fin du är. Together makes perfect, if you know what i mean.

Har du något som verkligen betyder något för dig så vägra släppa taget.
Gör aldrig om samma misstag flera gånger. Fight for this love!

Asså jävlar! Nu kan jag knappt prata alls längre. Det började med att jag blev hes, men nu är det ju nästan pinsamt. Nu hör man ju inte vad jag säger längre. Från och med nu avslutar jag all muntlig telefonkontakt med omvärlden och godkänner endast sms eller handskrivna brev. För övrigt klev min fru precis in genom dörren så nu är det girltalk av högsta grad och sen ska vi äta fil och spoona. Jag har massa mumsiga bilder från helgens bravader men dom orkar jag inte lägga upp nu så dom kommer någon annan dag. Imorgon är det sol & poolhäng hos B i vitsand med alla mina brudar!

Och heeeelt plötsligt barkar det.
fanfanfanfanfanfanfanfan

Det är såna här helger man kan älska till tusen! Fredagen var klockren, lördagen var klockren och idag är det söndag. Idag jobbar jag mellan 17-22 och sen är jag ledig måndag, tisdag. Det känns som om dom närmaste dagarna kommer att smida som fan. At the moment är jag hel,helvetes lycklig! Åh. Loving life.

Dagen har varit fin. Förutom huvudvärk, ont i magen och en trötthet utan dess like i morse så kändes det faktiskt skönt och väldigt trevligt att vakna. Jag cyklade till jobbet och möttes av en glad överraskning. Timmarna sprang snabbt iväg och helt plötsligt var det dags att åka hem igen. Tog en PN i soffan och åt makaroner och korv till middag. Låg kvar i soffan resten av kvällen, spelade mobilspel och såg värdelösa tv-program. Såna här blogg-inlägg är nog dom mest meningslösa man kan skriva så därför tänker jag inte fortsätta, jag ska sitta här och lyssna på fin musik och invänta ett ännu finare sällskap. MYS! Imorgon står familjehäng, fiske och jobb på schemat. Score!

Fan. Förbannat vad jag är arg. Jag vet inte ens varför jag är arg. Jag kan komma på en del grejer som stör mig och gör mig väldigt irriterad men egentligen ingenting som kan få mig så arg som jag är at the moment. Jag är arg på alla jävla idioter som kallar sig för vänner och som hela tiden försöker att vara någonting dom faktiskt inte är, vilket blir väldigt väldigt tydligt när det väl kommer till kritan. Det är inte bara en gång, utan minst tio. Jag hade ett litet, liiitet hopp där ett tag men det har faktiskt försvunnit för väldigt längesen. Jag slutar faktiskt aldrig förvånas längre och jag vet att det är flera med mig som delar samma åsikt.

Och sen, till en helt annan människa, vill jag bara säga:
jag vet inte riktigt vad det är du håller på med eller vad du försöker att åstakomma, men jag är sjukt less på ditt beteende och att aldrig veta vart jag har dig. Jag önskar verkligen att du kan säga dom där orden som jag vill höra och säga det där som får mig att le, men istället gör du allting upp och ner och det gör mig helt galen. Jag orkar inte ha det så, så antingen så får du skärpa dig eller så kan du dra åt heeeeelvete! Så var det med den saken.

"Get it out of your system" CHECK!
goodnight fuckers.

Jag vet inte riktigt vart jag ska börja någonstans. Har haft en hel vecka av hektiska dagar.. både bra och mindre bra. Jag har hunnit sola en del, jobba ännu större del, umgås och tälta med finfina vänner, spenderat tid med familj och släkt men även haft en del sjukt egentligen onödiga konflikter med så kallade vänner.

Jag har ätit pizza med den bästa i södra, jag har sovit bort allt för många dagar och jobbat allt för många nätter, jag har cyklat sönder min cykel och jag har tappat bort mina cigaretter. Jag har varit glad och mått åt helvete. Jag har druckit vatten, jag har druckit vin och jag har druckit kaffe. Jag har hoppat av glädje och jag har varit emogirl.

Den senaste veckan har varit en berg-och-dalbana utan dess like. Upp och ner från dag till dag.

Jag och mina bästa vänner bestämde oss helt impuls en eftermiddag för att tälta i Södra. Det var kallt, det var myggigt, det var sura gubbar och arga hundar. Det var grodor på tältet, det var slangbällor, det var brist på alkohol, det var en väckning utan dess like men det var även en av dom bättre nätterna jag haft. Jag fick spendera den med alla mina vänner samtidigt och det är sånt som räknas. Att få ha alla människor man älskar runt om kring sig en hel kväll och natt, vad mer kan man begära?

Dagen idag har spenderats större delen i sängen. Efter mitt säng-häng åkte jag till skuthamn där jag spenderat hela kvällen. Vi har handlat, färgat håret, lagat mat och sett film. En helt okej onsdag. Men idag är en sån där skitdag, en dag där det mesta känns värdelöst och det suger att vara den man är. Därför orkar jag inte skriva mer. Jag har bara en sak att säga: it sux to be me.

Och till alla er som är ute och onsdagsfestar önskar jag er en trevlig och fartfylld kväll.

OKEJ, om mitt ansikte blev hälften så rött på bild som det är i verkligheten så skulle ni faktiskt tycka synd om mig. Det bränner som fan. What to do? Men som min mamma alltid sagt när hon dragit borsten i håret på mig genom åren "ska man vara fin, får man lida pin" så jag gissar väl att när det röda väl lagt sig och brännan kommer på riktigt så är det nog inte så hemskt att det bränner och gör ont idag. Men inför morgondagen kanske jag ska tänka på att inte sola med olja i ansiktet. Bra tips madde! Nu ska jag lägga mig i sängen och läsa lite cosmopolitan innan det är dags för ännu en ny ledig dag. Oh boy, jag älskar sommarn!



sux to be me

Hemma efter en minst sagt proppfull kväll. Jag tror på fullaste allvar att jag spricker. Grillad fläskfile & kyckling, klyftpotatis, kryddsmör, grönsallad och rabarbercheesecake. Yum! Pitstop för nikotininköp på statoil och sen hem till mamma. Egentligen skulle jag ju ha gjort nåt lite mer fartfyllt en kväll som denna (när jag är ledig imorgon) istället för att sitta i soffan framför facebook, men det kändes egentligen som det enda rätta med den gradens solfrossa och huvudvärk jag har. BY THE WAY! Jag har batterier i min telefon igen. Lättnaddd. Nu ska jag dö lite mer i soffan och sen kanske, möjligtvis jag hjälper min mor att städa liiite. Puss.

Blåbärsyoghurt och tusen grader varmt! Det känns som om livet leker en aning idag.
Jag ska sola tills jag inte orkar mer. Jag undrar om man ska orka ta ut poolen? H3h3.
Anyhow, today's gonna be a good day. And tonight's gonna be a good night.
Ha en fin dag i solen! PUSS. Ps, fortfarande utan mobil och laddare. Buhu.

Uääh. Ögonlocken känns som tegelstenar och huvudet som en karusell. Jag tror det är dags att jag går och lägger mig. Dagen har varit väldigt fin och väldigt positiv på många olika sätt. Jag är stolt över mig själv, jag tycker om mig själv.. tills imorgon när ingenting går min väg :)

Imorgon ska jag sola, sola, sola hela förmiddagen och på kvällen är det middag och vin hos världens bästa T&J. I'm lovin' my life at this moment. PUSS.

Med en aning panik klockan 11.15 flög jag upp ur sängen och in i duschen. På med kläderna och vidare mot stan för att vara barnvakt till världens bästa W. Vi badade pool och hoppade studsmatta. En helt klart godkänt förmiddag. Nu är klockan halv två och nu ska jag bannemig passa på att sola en stund innan jobbet kl. 17. Nu är det verkligen på tiden att jag börjar jobba på brännan innan det blir vinter igen. Jag orkar inte vara blek, man blir deprimerad. Ha en fin dag i solen mina vänner! :) Puss

Jag är så glad att vara man. Inte för att vi tjänar mer eller har det lättare på alla möjliga vis. Som att vi slipper gynekolog-besök och vi slipper föda barn och vi slipper flytningar och mens pms (det slipper vi i och för sig inte HELT) och vi slipper fundera över att skära upp tuttarna och stoppa in silikon. Men. Den största anledningen till att jag är glad att vara man är att jag slipper skitsnacket. För det ni håller på med är fan sjukt. Man tycker att ni har mycket att tjäna på att vara lojala mot varandra och stötta varandra och hålla varandra om ryggen. Det skulle kanske hjälpa till i kampen för jämställdhet, tänker jag. Jag menar – det är svårt att föra ett krig mot någon om man redan har ett inbördeskrig.

Jag har just blivit pappa till ljuvliga Penny. Får glada tillrop och ryggdunkningar vart jag än vänder mig. Jag bloggar en del om mitt faderskap. Och alla är så snälla. Annat är det med min fru Anitha. Hon bloggar också. Men får bara skit och elakheter av andra mammor. Riktigt utstuderade elakheter som är specialdesignade att såra så mycket som det bara är möjligt. De menar att Anitha inte kan ta hand om ett barn eftersom hon själv är adopterad – att det gör att hon inte kan känna den kärlek till barnet som krävs. Att hon låter Penny frysa ihjäl när hon har så lite kläder på sig. Att Anitha inte är mogen att vara mamma om hon är sugen på ett glas vin. Så otroligt elaka saker att säga. Fattar de inte att det sitter en människa och LÄSER de där raderna som är riktade mot henne? Nu är Anitha tuff så hon kan sortera. Men det vet ju inte de. Könsrollerna är så oerhört tydliga här. Jag har inte fått en enda elak kommentar, och då vet jag att många mammor läser min blogg.

Ni. Ja, jag tänker säga ”ni” för jag vet att ni är vanligare än man tror. Ni unnar inte varandra. Ni reagerar på andras lycka genom att försöka rasera, såra och riva ned. Ni pratar skit om varandra och missar inte en chans att hugga andra tjejer i ryggen. Nu när jag försöker tänka tillbaka på min uppväxt ser jag att det var likadant edan i mellanstadiet. Bästa tjejkompisar ”gjorde slut” med varandra och blev varandras dödsfiender. Ni mobbade varandra bra mycket hårdare och fulare än vi killar gjorde. Vi gav varandra näsblod. Ni gav varandra själsliga ärr som kommer sitta kvar hela livet. Vi bröt benet och ni fick varandra att skära er med kniv i armarna och börja kräkas efter maten. Och jag kan inte begripa varför. Varför i helvete gör ni så mot varandra? Vi män gör inte så. Vad är skillnaden?

Jag menar inte att vi män är bättre. Vi är ansvariga för en massa skit. Kanske nästan all skit som finns. Men vi psykar inte varandra. Vi håller någonstans ihop. Vi dunkar varandra i ryggen och behöver inte säga så mycket för att känna släktskap.

Kanske är det åt det hållet ni måste gå. Sluta vara elaka mot varandra! Sluta slåss med varandra. Förena er! Det är den enda vägen fram. För den kvinnliga gemenskapen finns inte som det ser ut nu. Ni måste sluta fred med varandra. En sak till: Bästisar gör inte “slut”.



I början av krönikan blev jag helt blåst. Jag tänkte att "jävlar, killen har ju koll" men när jag tänkte lite längre så blev jag förvirrad. Jag försökte vrida på hans analyser en del och nu håller jag faktiskt inte med honom lika mycket. Han säger att killar ger varandra lite näsblod medans tjejer fuckar med varandras psyke och det har han ju iofs rätt i när han säger, men om man ska utgå från den synvinkeln så kan man ju dra den slutsatsen, som iallafall jag gör, att han tycker att det är bättre att man ger varandra lite näsblod och sen är problemet ur världen. Istället för som vi tjejer då, som psykar varandra tills vi bryter ihop. Men om man ska vända på hela kakan rakt upp och ner och säga såhär "När tjejer bråkar med varandra, försöker dom för det mesta prata med varandra för att lösa konflikten. När killar bråkar med varandra slutar det i slagsmål, väldigt ofta" Hur många killar sätter sig egentligen ner och diskuterar saken för att bli sams? Då är ju frågan vilket som är bättre. Att sätta sig ner och försöka diskutera igenom saken eller slåss om det? För mig är svaret rätt självklart.

Sen kan man tänka såhär också.. i ett förhållande mellan en man och en kvinna, hur ofta har det inte hänt att man börjar bråka om någon skitgrej som i slutändan blir väldigt stor, och kvinnan i förhållandet vill prata och försöka lösa det, medans mannen antingen drar därifrån eller skriker "men vafan, vi glömmer det, jag orkar inte" eller något i den stilen? Där är ännu ett exempel på att tjejer faktiskt föddes med gåvan att kunna prata och uttrycka sig, medans männen inte alls är lika begåvade. Finns vissa undantag dock. Så med dom utgångspunkterna ställer jag frågan "Att vara tjej och ha talets gåva och förmågan att kunna prata och uttrycka sig i ord, är det verkligen fel och är det verkligen en nackdel?